JAKTEN PÅ DEN IDEALA TRÄNINGSPLATSEN

När jag lämnade Malmö, lämnade jag också Ribban – min ideala träningsplats. En plan, platt, tvåfilig gångväg, täckt med grus i optimal kornstorlek. Tre kilometer rakt fram, eller en 5-kilometersloop för oändliga träningspass. Inga hinder. Havet som sällskap. Och endast 2 kilometer från min dörr. Perfekt. Eller nästan.

För varje år kom sommaren. Och med den oförtjänta turister och flugstim som invaderade mitt territorium. Sen var det ju såklart den eviga Malmö-blåsten – alltid lite för hård, oftast i fel riktning. Och det jävla trädet! Trädet som Malmö Stad valde att plantera mitt på min uppsprungna genväg över gräset. Men bortsett från det? Perfekt. Här sprang jag alla mina kvalitetspass.

Så när jag flyttade till Karlshamn var planen tydlig: hitta en ny, lika ideal plats. För den måste ju finnas.

Men fyra månader senare har den fortfarande inte uppenbarat sig. Jag har gått på varje tänkbar gata i Google Street View, studerat kartor från Lantmäteriet samt toa-surfat på Stravas värmekarta. Och självklart testat rundor på inrådan av lokala löparlegender. Inget har funkat. Vägarna här är för backiga, för krokiga, för korta. För mycket trafik, för många hinder. Och på vardagar har jag inte möjligheten att transportera mig mer än 20 minuter enkel väg för ett träningspass. Jakten på den ideala träningsplatsen har fått ett misslyckat utfall.

Men i stället för att fortsätta kämpa mot Karlshamns natur har jag valt att bli vän med den (eller, åtminstone till viss del). De nya förutsättningarna har inneburit en stor förändring av hur jag tränar vilket har bidragit till en ingivelse av hopp och nytändning. Nu kör jag mina kvalitetspass på tre olika platser:

• Gymmet
  Under vardagar då tiden är en bristvara kör jag på löpband nära mitt hem eller jobb. Det är plant, rakt och oändligt. Ingen trafik eller hinder. Här kör jag intervaller runt min anaeroba tröskel. Jag utgår från fart och kontrollerar mot puls och ibland laktat. Det är labbråtta-träning. Den ska bara avverkas. Inga känslor.

• Skogen
  På en skogsbilväg som sträcker sig 20–30 kilometer, med över 300 höjdmeter, springer jag fartlek och snabbdistanser. Här släpper jag fram djuret (dock ej labbråttan) inom mig. Det är inte längre en fråga om att hålla en specifik fart – terrängen gör ändå tiderna aningen irrelevanta. Mycket känsla.

• Cykelbanan
  När det är dags för tävlingsspecifik träning där fart och längd är högst relevant tar jag bilen till älskade Svängsta och Banvallsleden. Mil efter mil av vindskyddat, ostört underlag. Här finns inga undanflykter, varvtiderna måste sitta.

Jag har på senare år insett att min största styrka som löpare är förmågan att anpassa träningsupplägget utefter nya förutsättningar. Skador, miljöombyten och det eviga livspusslet som familj och jobb innebär – jag hittar oftast ett sätt att träna som känns utvecklande. Jag har inte längre en ideal träningsplats. Men i alla fall ett upplägg som jag verkligen tror på!

STOCKHOLM HALVMARATHON

Idag (JA IDAG!) kl.15:30 tävlar jag på Stockholm Halvmarathon. Många skavanker har avverkats sedan den hiskeliga knäskadan jag ådrog mig under mars månad, men nu är äntligen kroppen redo för en halvmara igen. Tävlingen innefattar även både SM och sista deltävlingen i Adidas Adizero Running Tour.

Tävlingen livesänds på Runnersworld’s Youtube-kanal. Tryck på knappen nedan för direktlänk:

Formen då? Sisådär alltså. Den är vad den är. Men förhoppningarna är höga samtidigt som förväntningarna är låga. Följande målsättning i prioriterad ordning känns rimlig:

1. Fullfölja loppet (det ska vara +25 grader, det skojar man inte bort)

2. Ta några poäng i Adidas Adizero Running Tour

3. Knipa en SM-medalj

4. Hitta en efterfest

TRÄNINGSDAGBOKEN

VECKA 27-35

Dessa veckor har inneburit mycket 2-steg-fram-1-steg-bak. Följande löjligt många skavanker har varit bidragande:

• Nästan-brutna stortån efter jag tappade en väggspegel på stortån

• Infekterat skoskav på grund av nya skor och strumpor

• Pseudo-ryggskott i bröstryggen efter badhus-lek med min son.

• Överansträngd Tibialis Anterior på grund av backar

• Inflammerad stortå på grund av tryck från ny sko

Jag är dock positiv i nuläget och har sett dessa bekymmer som “välsignelser i förklädnad”, då de tvingat mig till en långsammare stegring av tränings-belastningen.

Fokuset har legat på att träna-för-att-kunna-träna. Det känner jag mig nu klar med. Nu ska jag börja träna-för-att-tävla.

VILL DU STÖDJA MÅNADSBREVET?

Vill du stödja detta månadsbrev eller min löparsatsning? Scanna QR-koden eller skriv in numret nedan i Swish-appen för att bidra med valfritt belopp.